Jag har ett par olika saker att ta upp idag.
Första saken går till Räfven; Är inte du i Prag? Isf ska du inte sitta och nörda på internet. För det andra, risken lär ju vara större att du inte kommer hem än att jag inte gör det. Alla mina vänner och bekanta skulle vara välkomna hit just nu UTOM du. Räfven gjorde följande fatala misstag i Prag senast:
1. Tacka nej till en biljettkontrollant på ett lite oartigt sätt.
Biljettkontrollant: -Draisajnasd jkaskap! (får jag se biljetten)
Räfven: *tittar lite på honom o skakar på huvudet och försöker gå ifrån honom*
2. Tittar jakande på ett par vakter som säger åt honom att ta av sig mössan i en kyrka för att sedan glatt fortsätta ha på sig mössan och vägra förstå att han måste ta av sig den.
3. kanske det värsta, börja rota med näven i dörrvakternas dricksburk på en nattklubb för att han "hade lagt svenska pengar i den". Plocka upp burken o ner med näven bara. Sånna saker hade du blivit ett huvud kortare för i ett land med stake i.
I övrigt är det kul att du läser ;)
Andra saken; Jag har alltid undrat var mina skämt tar vägen efter att jag dragit dom. u vet jag. de rullar runt mellan Tehran och Esfahan som stäpplöpare, elle rtumbleweed som de säger "over there".
Tredje; Man känner sig som Lawrence of Arabia när man åker tåg här. Lite den känslan som jag vill ha. Mycket därför jag har döpt reseprylen som jag har.
Fjärde; Jag åkte lyxtåg idag. TV, frukost mm. O massa massa trevligt folk. Fick tre e-mailadresser och telenummer samt en personlig inbjudan till ett hem. Underbart.
Femte; Kollade lite i tidningen idag. Halva sportsidan var om damfotboll. Med hijab såklart, men ändå. Damfotboll liksom.
Sjätte; Hela öknen känns som en geografilektion. Häftigt värre. Jag tror att jag måste åka hit igen. Är så mycket som jag missar. Dels för att jag inte orkar planera allt själv, men också för att det hade varit trevligt med sällskap ibland. Projektet är något tungdraget även om det finns stunder då saker går lättare.
Sjunde; Idag kom jag till Esfahan, här är jag en rockstjärna. Alla stannar på gatan och hälsar. Försöker sig på lite engelska. En flock damer i mörka hijabs flörtade oförblommerat. Polisen tog mig i hand. Folk sätter sig bredvid mig på restauranger. Ler uppskattande. Och nu är jag ändå på ett ställe där de är någorlunda vana vid turister. Men att man är en frisk fläkt som de är intresserade att få en sniff av är helt uppenbart.
Åttonde; Uppsatsprojektet är lite lagt på is. Dels är språksvårigheterna något större än jag trodde, men överkomliga om jag gav mig fan på't. Men jag är inte helt sugen på att hamna i rullorna igen. Eftersom de tog mitt namn och uppgifter under förra myndighetskontakten så vill jag inte gärna komma dit igen för att jag snokar.
Nionde; När man ligger i sin säng på kvällen och inte kan ringa hem och inte få någon kontakt med dom man gillar mest så är det lite jobbigt. Det är liksom ett äventyr inom en. Ena sekunden är allt så jävla bra, man gör precis det man ville, en ashäftig resa och man får kontrollera sig för att inte göra allt samtidigt. Nästa sekund så är det otroligt jobbigt att inte kunna lyfta på luren och ringa hem eller säga hej till dom man älskar. Som en känslomässig bergodalbana. Jag tog med lite musik jag gillar i min mobiltelefon, men det är knappt man vågar lyssna på sånt som är riktigt bra. Man kanske börjar grina.
Har med mig:
Säkert-Säkert (omöjlig att lyssna på om kvällarna egentligen, usch vad bra det är)
Damien Rice (hur fan stavar han egentligen)-Nine Crimes
The Who-Live at the Royal Albert Hall
Jag har i stort sett inga Rials kvar. Glömde växla igår. Idag hann jag inte fram i tid. Imorgon är det Fredag, heliga dagen. Hittills har jag växlat in 200$. Har kanske fyra kvar. Aj, aj, aj. Men jag ska träffa Brandon snart, han vet på råd.
Sist, men inte minst, det var ju det där med att skita med. Jag har nu skitit två gånger på en sån där hål-i-golvet-pryl. Båda gångerna var på mitt förra hotell med gemensam toalett och jag bytte till shorts när det begav sig. Känns oövrstigligt i långbyxor. Jag känner mig lite smutsig. Jag vet inte hur de har tänkt med den där slangen eller nånting. Man är rädd för att skita på sina egna byxor osv. Den som har tips, SKRIV NER DOM HÄR!
Sen luktar det otroligt illa med. WC är den bästa uppfinningen ever tror jag. Jag är så glad att jag just nu mår ok i magen. Det tackar jag högre makter för. Samt vitt bröd. Tack.
Må väl vänner, jag tänker mycket på er.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
du är alltid min rockstar ;)
Hej! hoppas det ändå är bra trots att det känns ensamt om natten. Tänk vad skönt det ändå är att komma hem när man saknat någon så! Vi tänkar på dig!! Kram Syss
Fantastiskt kul läsning. Jo, jag överlevde Prag denna gången med! Fast du glömde när jag gick förbi toalettvakten utan att betala, jag trodde han var en creepy gubbe som ville titta på min dase. /räfven
tjena grabben! kul att höra från dig.tiden går fort,så passa på och njut av äventyret.tråkigt att det är ensamt, men du är snart hemma. ha det bra och sköt om dig.kram tommy
Skicka en kommentar